Akut lymfatisk leukemi är den vanligaste cancertypen bland barn. Akut lymfatisk leukemi är - precis som det låter, ett akut tillstånd.
Hur har behandlingen av akut lymfatisk leukemi (ALL) effektiviserats sedan upptäckten år 1968?
Embedded Files
Bakgrund
Varje enskild cell i kroppen har en arvsmassa. När arvsmassan i cellen skadas oftast flertalet gånger kan en cancercell bildas. Den första cancercellen kan spridas mycket snabbt eftersom den del av cellen som “förstör” sig själv slutar fungera vid skador på cellens arvsmassa. Varje mänsklig cell har en förmåga att förstöra sig själv när det är dags att lämna plats åt nya celler. Problemet när en frisk cell skadas och blir till cancercell är att det genom celldelning skapas fler cancerceller, och eftersom förmågan att självförstöra inte finns skapas istället ansamlingar av cancerceller - med andra ord tumörer. Man bör dock vara medveten om att varje skadad cell inte utvecklas till cancercell eftersom kroppen har ett reparationssystem som reparerar skadade celler.1
Symptom
Det finns otroligt många symptom som skulle kunna vara leukemi. Några av dessa symptomen är trötthet, blodbrist, viktnedgång, långdragna infektioner, ben/skelettsmärta, blåmärken och feber under längre tid. De allra första symptomen hos mindre barn är vanligtvis infektioner med feber som inte förbättras över tid, samt många små blåmärken på framförallt armar och ben.2 Om man uppmärksammat dessa symptom hos sig själv eller exempelvis sitt barn så bör man ta ett blodprov. Ett vanligt blodprov kan påvisa att en person har leukemi eftersom man då kan se ett onormalt högt värde av vita blodkroppar. Det höga värdet av vita blodkroppar beror på en mycket snabb produktion av nya vita blodkroppar samtidigt som stora mängder vita blodkroppar dör. Man gör alltid ett benmärgsprov för att med säkerhet kunna sätta en leukemidiagnos då det är en så pass allvarlig diagnos som förändrar hela tillvaron hos en människa.3
Behandling - nu och då
Sjukdomen Cancer upptäcktes redan under tidsepoken Antiken (ca 800 f.Kr - 500 e.Kr). Man visste inte att det var just cancer utan man förstod endast att “knölarna” (vad vi idag kallar för tumörer) var onda. “Knölarna” eller mer korrekt tumörerna skars fram till 1800-talet bort i den mån det gick men det som var svåråtkomligt ansågs vara obotligt. Redan under slutet av 1800 talet så skedde en stor revolution inom cancerbehandling då svenska läkare upptäckte att cancer kan behandlas med hjälp av radiologi, det vill säga röntgenstrålning. Den förste att utföra strålningsbehandling hos en patient med hudcancer var läkare Thor Stenbeck vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Man förstod sedan under 1930-talet att cancertumörer kan upptäckas med hjälp av röntgen och sedan behandlas med röntgenstrålning, dvs radioterapi.4
En patient med Akut Lymfatisk Leukemi behandlas nu för tiden oftast med cytostatika eftersom detta läkemedel är cellhämmande, vilket innebär att sjuka celler angrips och stoppas från att föröka sig. Leukemi-patienter ges även kortison eftersom det minskar symptom av cancer samt biverkningar av cytostatika.5 Däremot är varje patients sjukdomsbild unik och den behandling som fungerar för exempelvis ett litet barn med ALL är nödvändigtvis inte rätt sorts behandling för exempelvis en äldre man.
Behandlingen varierar också beroende på vilket cancerstadium patienten är i. Man brukar prata om att cancer utöver förstadiet (hyperplasi, antalet celler ökar men beror oftast inte på cancer) går igenom fyra olika faser, dessa är: 1 Dysplasi (cellförändringar, kan endast ses med mikroskop), 2 Cancer In Situ (cancerceller som bildas på ett specifikt ställe i kroppen), 3 Invasiv Cancer (spridning av cancerceller till organ och vävnader), samt 4 Metastaserande Cancer (spridning via blodkärl och lymfkörtlar).6 Om en patient diagnostiseras med leukemi i stadie 4 så inleds en mer intensiv behandling där öppenvård inte är ett alternativ. Patienten får tillbringa sin tid på sjukhuset med mycket intensiv strålbehandling i kombination med cytostatika. Det är viktigt att patienten är mycket varsam med att träffa utomstående för att inte drabbas av infektioner då immunsystemet försämras kraftigt under pågående strålbehandling. Detta beror på att den radioaktiva strålningen skadar och tar död på celler, vilket resulterar i att även de friska cellerna dör, som i sin tur ger ett sämre immunförsvar och därmed ökad infektionsrisk.7
Källförteckning
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/symtom-och-orsaker/fragor-och-svar
https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/akut-lymfatisk-leukemi-all/vardprogram/
https://www.1177.se/Skane/sjukdomar--besvar/cancer/cancerformer/leukemi--blodcancer/
https://www.barncancerfonden.se/reportage/leukemi---inte-bara-en-diagnos/
https://www.1177.se/Skane/sjukdomar--besvar/cancer/fakta-om-cancer/vad-ar-cancer/
https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/kontakta-oss-med-dina-fragor/vanliga-fragor-och-svar/information-om-coronaviruset/information-om-covid-19-till-dig-som-ar-cancerpatient/
Google Sites
Report abuse