Medicin - Njuren

Njurens funktion & uppbyggnad

Alla människor föds i grunden med två njurar, men skador och sjukdomar eller njurdonation kan göra att man opererar bort en njure, och det går att leva ett helt normalt liv ändå. Njurens huvudsakliga uppgift är att rena blodet från de restprodukter som kommer till vid bildning av ett annat viktigt ämne i kroppen, exempelvis urin.¹ Urin är den slagg/restprodukt som bildas vid rening av blod samt reglering av salt- och vattenbalans.

Njurarna är ca 10x6cm stora bönliknande (engelska; kidneys) organ som sitter i mitten av överkroppen på vars en sida av ryggraden. I syfte att skydda njurarna täcks de av tjock bindväv och fett, vilket tillsammans bildar det yttersta skyddande lagret som kallas för barken. Innanför barken sitter märgen som sedan delas upp i så kallade njurpyramider, där spetsen på varje pyramid kallas för papill. Papillerna sitter emot njurbäckenet i vilka urinen genom små porer på ytan passerar. Inuti njuren finns det också ca 1 miljon nefroner. Nefronerna fungerar som reningsverk för blodet och tillverkar också slaggprodukter i form av urin.⁴ I njurarna finns det mer än en miljon blodkärl och det är genom dessa som blodet transporteras och filtreras.

Njurarna bygger tillsammans med njurbäcken, urinledare, urinrör och urinblåsa upp det som kallas för urinvägarna. Urinblåsan rymmer ca 4 deciliter hos en vuxen människa och njurarna producerar ca 1-2 liter urin varje dygn. Om njurarna producerar urin som sedan inte kan ledas genom urinledarna och tömmas ur urinblåsan så kan man drabbas av urinförgiftning som gör att njurarna slutar fungera, detta är ett allvarligt tillstånd.²

Det är aldrig bra att vänta med att tömma urinblåsan om man känner att man behöver kissa eftersom det kan göra att bakterier börjar växa och skapar en infektion. När blåsan är överfull så kan urinen pressas uppåt mot njurarna vilket kan skapa infektion hos njurarna som riskerar att kollapsa. Om man misstänker att detta har inträffat så ska man söka vård omedelbart på akutmottagning eftersom det är ett livshotande tillstånd.³

Diabetes

När en människa drabbas av diabetes typ 1 så innebär detta att kroppen har slutat tillverka insulin. Vid diabetes typ 2 har insulinproduktionen minskat kraftigt, alltså är skillnaden mellan typ 1 och 2 att typ 1 inte har insulinproduktion och typ 2 har endast lite insulinproduktion. Insulin är ett hormon som hos en frisk människa tillverkas i bukspottskörteln, och insulinet behövs för att reglera mängden energi i form av glukos till cellerna.⁶

Det är vanligast att diabetes typ 1 drabbar unga människor, oftast barn. Typ 1 diabetes är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens egna immunsystem angriper och bildar antikroppar mot den egna kroppen. Det finns inget botemedel mot autoimmuna sjukdomar, däremot finns det mediciner som kan bromsa sjukdomen och hålla den under kontroll så att personen kan leva ett relativt vanligt liv.⁴ Man vet i dagsläget inte varför just vissa personer drabbas av diabetes, men man tror att gener och virusinfektioner är möjliga orsaker.³

Diabetes upptäcks ofta genom att man tar ett urinprov som visar att man har ketoner i urinen. Ketoner är en sorts syra som bildas när cellerna bryter ner fett istället för kolhydrater, och för mycket ketoner frigörs så utlöser ett akut tillstånd som kallas för ketoacidos.¹Vid ketoacidos blir blodets pH-värde surt och detta inträffar vid kraftig insulinbrist hos en diabetespatient.²

En person som har diabetes måste ständigt kontrollera blodsockernivån eftersom mängden insulin som behövs regleras utifrån blodsockernivån. Det är mycket viktigt att den drabbade äter regelbundet och undviker stora mängder alkohol då man vill hålla blodsockret på en jämn nivå, målet är att uppnå samma mängd blodsocker som en frisk person har.⁵ Insulinet kan sprutas in i kroppen antingen med en insulinpenna (sprut-penna) eller med en insulinpump, det går alltså inte att dricka insulin eftersom det förstörs av magens syror. Några vanliga symtom på diabetes typ 1 är: synrubbningar, viktnedgång, behov av att kissa ofta och dricka mycket, trötthet och acetonlukt ur munnen (ketoacidos).³

Det kan ta flera år innan en person märker av symtom på diabetes typ 2 eftersom det sker en långsam stegring av blodsockret. Diabetes typ 2 drabbar oftast äldre människor och är vanligare än diabetes typ 1. Det går att behandla typ 2 diabetes själv genom till exempel fysisk aktivitet eftersom det sänker blodsockret, men det är vanligast att man får ta hjälp av ett läkemedel som exempelvis insulin eller blodtryckssänkande medicin.⁷

Urinvägsinfektion & njurbäckeninflammation

Urinvägsinfektion är ett mycket vanligt tillstånd hos framförallt kvinnor och man räknar med att 3 av 10 kvinnor drabbas någon gång i livet enligt Infektionsguiden.se. En orsak till varför just kvinnor oftare besväras av urinvägsinfektion är att urinröret hos en kvinna är kortare än hos män, vilket gör att bakterier lättare kan ta sig in i blåsan och det är just bakterierna i urinrör och blåsa som skapar en infektion.¹ Det är vanligt att ha bakterier i urinröret utan att ha symtom på infektion, och bakterierna kan sköljas bort när man dricker och kissar. Några vanliga symtom på urinvägsinfektion är sveda när man kissar, behov av att kissa ofta, smärta i nedre del av buken, grumligt urin och blod i urinen. Män kan känna att det ömmar när de sitter ner eftersom prostatan kan bli inflammerad när man får urinvägsinfektion.²

Man kan behandla själv genom att dricka mycket vatten eftersom det sköljer igenom och tar med sig bakterier ut ur urinblåsa och urinrör, men om man har stora besvär som inte går över efter en vecka så kan man behandlas med antibiotika. Det vanligaste sättet att fastställa diagnos är genom att ta ett urinprov som kan visa om det är bakterier i urinen.³Om man ofta drabbas av urinvägsinfektioner vilket är vanligt när man är äldre, så kan man göra ett ultraljud för att se om blåsan är helt tömd efter att man kissat eller om det fortfarande finns urin kvar. Urin som stannar kvar i blåsan efter att man kissat kan vara en orsak till infektion. Om man får feber i samband med urinvägsinfektion så bör man söka vård på vårdcentral och om symtomen är mycket kraftiga (stark smärta i buk och mitten av rygg och hög feber) så ska man söka vård på en akutmottagning eftersom det finns risk att man drabbats av njurbäckeninflammation.

Vid njurbäckeninflammation har bakterier tagit sig upp i urinvägarna ända upp till njurarna. Man kan få rejält ont i ryggen, hög feber med frossa och allmän sjukdomskänsla samt illamående, allt detta i kombination med typiska symtom på urinvägsinfektion. Man ska söka vård direkt om man misstänker att man har njurbäckeninflammation eftersom njurarna kan ta skada och man kan drabbas av akut blodförgiftning om bakterierna kommer ut i blodet.⁴ Njurbäckeninflammation behandlas alltid med antibiotika 3 gånger om dagen i totalt 5 dagar. Precis som urinvägsinfektion så upptäcks njurbäckeninflammation med hjälp av urinprov och ultraljud.⁵

Man kan drabbas av kronisk njurbäckeninflammation och då behöver man behandling med läkemedel resten av livet, och i enstaka fall kan njurtransplantation vara nödvändigt.⁴

Protein-intag

I dagens samhälle har det blivit alltmer vanligt att utesluta livsmedel ur kosten i syfte att exempelvis förbättra muskelstyrka eller gå ner i vikt. Man bör dock vara medveten om riskerna man utsätter sin kropp för.²De som styrketränar hårt på gymmet brukar öka sitt proteinintag vilket kan låta helt ofarligt eftersom protein är vad vi brukar kalla för “kroppens byggstenar”.¹ Ett alltför stort intag av protein kan på kort sikt förbättra njurfunktionen, men efter detta kan njurarna kollapsa och sluta fungera helt på grund av hyperfiltration.² Om man äter mycket proteinrik mat eller tar tillskott i form av proteinpulver, protein-shakes etc. så bör man se över sin kost och rådgöra med läkare för att inte skada njurarna.

Njursvikt

Njursvikt innebär som tidigare nämnts att njurarna inte längre kan rena blodet från slaggprodukter vilket gör att njurarna slutar fungera. Exempel på slaggprodukter som ska rensas ut från blodet är urin och vatten, och framförallt urin blir skadligt för kroppen. Oftast är det en bakomliggande njursjukdom som utlöser njursvikt som är kronisk, medan akut njursvikt oftast är en konsekvens av en njurskada som gör att njurarna inte kan rena tillräckligt med blod eller att urinen stannar kvar i kroppen.¹

För att njursvikt ska räknas som kronisk ska det ha pågått i minst 3 månader.² Kronisk njursvikt kan utvecklas under flera år innan det upptäcks och det kan dröja länge innan man får några symtom.¹ En av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt är diabetes eftersom högt blodsocker startar kemiska reaktioner i njurarna som på så sätt tar skada.³ Några vanliga symtom på kronisk och akut njursvikt är trötthet, blod i urinen och skummigt urin.¹ Det är vanligt att man först drabbas av onormal trötthet men inte söker vård eftersom man inte anser att symtomen är särskilt allvarliga, men om man misstänker att symtomen kan bero på försämrad njurfunktion så ska man söka vård direkt. Ju tidigare man söker vård för skadade njurar, desto större är chansen att bevara lite njurfunktion och undvika total kollaps.

När man söker vård för försämrad njurfunktion brukar man börja med att ta ett urinprov och olika blodprover, dessa är Kreatinin, Cystatin C och Lohexol. Kreatinin är ett ämne som bildas när musklerna bryter ned energi, och kreatinin lämnar sedan kroppen genom att renas i njurarna.⁴ Cystatin C bildas i cellerna och skickas sedan till njurarna där det utsöndras.⁵ I många fall görs även en njurbiopsi vilket innebär att man tar en bit vävnad från njuren och på så vis kan man fastställa orsaken till att njursvikten utvecklats.⁶

Ibland kan det finnas något som hindrar urinen från att lämna urinblåsan och då är det första steget i behandlingen att avlägsna detta. Om akut njursvikt delvis beror på kraftig vätskebrist så får man dropp med vätska genom en så kallad venkateter som sätts antingen på handen eller i armvecket.En del patienter - framförallt män, kan behöva en kateter (slang som förs in i urinblåsan och gör så att man kan kissa) för att urinvägarna och prostatan kan vara svullna och hindra att urinen kommer ut.¹ Akut njursvikt går att bota men det kan ta lite tid att återfå njurfunktionen och man behöver behandlas på sjukhus, i vissa fall även på intensivvårdsavdelningen.

Kroniska sjukdomar går inte att bota och kräver därför behandling livet ut. Kronisk njursvikt går att behandla med bromsmedicin, det vill säga medicin som bromsar sjukdomsförloppet och lindrar de symtom som utlöses av sjukdomen. En frisk person kan välja att vara organdonator och då kan man exempelvis donera sin njure till en person med kronisk njursvikt. Det går att leva ett helt vanligt liv med bara en njure men man bör vara mer försiktig med att till exempel dricka alkohol eftersom det kan skada njuren. Om man tagit emot en donerad njure så kan man återfå bra njurfunktion, men sjukdomen finns ändå kvar.⁷