Embedded Files
Röda blodkroppar
Röda blodkroppar kallas även för erytrocyter. Röda blodkroppar har som uppgift att transportera syre till cellerna (de olika organen) i kroppen, samt att föra tillbaka koldioxid från cellerna till lungorna. (1) I benmärgen bildas nya röda blodkroppar, och detta sker genom att exempelvis njurarna producerar ett hormon som kallas för erytropoetin som skickar en signal om brist på röda blodkroppar. Hinnan eller membranet på blodkropparna består av olika sorters enzymer. (11) Efter ca 120 dagar är membranet slitet och inte längre flexibelt, och då byts blodkropparna ut mot nyproducerade blodkroppar från benmärgen. (1)
Blodplättar
Ett annat ord för blodplättar är trombocyter. Trombocyternas främsta uppgift är att tillsammans med olika proteiner levra sig, det vill säga att bilda en skyddande hinna när man har ett sår. (3) Blodkärlet drar ihop sig så att öppningen blir smalare, och blodplättarna som är lite klibbiga fastnar mot blodkärlets vägg och bildar så småningom ett skyddande skal. (4) Om blödningen inte upphör så kommer de vita blodkropparna att bilda koagel, vilket innebär att blodplättar och proteiner bildar en typ av "propp" för att stoppa blödningen. (4)
Vita blodkroppar
De vita blodkropparna, som på latin heter leukocyter, skyddar kroppen mot infektioner. (7) Det finns tre olika typer av vita blodkroppar och de har olika uppgifter, dessa är; granulocyter, lymfocyter och monocyter. (1) Granulocyterna dödar bakterierna, lymfocyterna bryter ned bakterierna och monocyterna tar hand om föråldrad oanvändbar vävnad. Leukocyter finns främst i lymfkörtlarna, men även i blodkärl och vävnader. (6) Referensvärdet för leukocyter (vita blodkroppar) ligger mellan 3.5 – 8.8. Om man har ett mycket lågt värde på vita blodkroppar kan man drabbas av infektioner som sitter i länge utan förbättring. (3)
Blodgrupper
Blodet kan delas in i fyra olika grupper; A, B, AB och 0. Blodgrupp A är vanligast i Sverige och innebär att man vid behov kan ta emot blod (blodtransfusion) från personer med antingen blodgrupp A eller 0. Blodgrupp 0 är mycket bra att ha vid blodgivning då man kan ge blod till personer oavsett deras blodgrupp, detta eftersom 0 (0 nämns i vissa fall som O) är neutral. (15) Nackdelen med blodgrupp 0 är däremot att det endast är möjligt att ta emot blod från personer med samma grupp, d v s 0. (14)
Blodgrupp B fungerar precis likadant som grupp A, men är betydligt mer ovanlig (se tabell över blodgruppers vanlighet). Grupp AB är en mycket ovanlig kombinerad version av grupp A och B. AB kan ta emot blod från alla blodgrupper, men bara ge till personer med samma blodgrupp, AB. Det går inte att ge B-blod till en person med A-blod eftersom kroppen hos den som tar emot bildar antigener mot de grupper som inte är kompatibla. (14)
Hematokritvärde
Hematokritvärdet mäts för att ta reda på hur stor andel röda blodkroppar det finns i blodet, dvs fördelningen av röda blodkroppar och blodplasma. (12) Hematokritvärdet kan räknas ut genom att ta volymen röda blodkroppar delat på den totala volymen och sedan multiplicera med 100, men på laboratorier görs detta med hjälp av en maskin. Ett normalt hematokritvärde är 42-52% för män och 37-47% för kvinnor. (13)
Det är viktigt att inte ha för hög andel röda blodkroppar (hemoglobin) eftersom blodet då blir mycket trögflytande, vilket kallas för polycytemi. Polycytemi ökar risken för för exempelvis stroke och blodproppar. (9) Motsatsen till polycytemi är anemi som betyder blodbrist. Om man har anemi är det vanligt att exempelvis känna sig trött, yr, vara blek och ha huvudvärk, detta beror på att de olika organen i kroppen får för lite syre och drabbas av ett syreunderskott. (5) Det finns flera olika typer av anemi och det vanligaste är att ha järnbrist vilket är vanligt bland kvinnor som menstruerar, då en kvinna som har rikliga blödningar förlorar mycket blod. (2)
Hemoglobinvärde
Hemoglobin är ett protein som ger blodet dess röda färg och innehåller mycket järn. För att bilda hemoglobin krävs järn, vitamin B12 och folsyra, och bildandet sker i benmärgen precis som röda blodkroppar. (8) Hemoglobin finns i de röda blodkropparna och hjälper till att transportera syre från lungorna till alla celler i kroppen men även vid transport av koldioxid från celler till lungor. (1) Man kan ibland se på blodet om det är syrerikt eller syrefattigt eftersom syrerikt blod tenderar att vara ljusare i färgen än syrefattigt blod som ofta är mörkt och ibland nästan lila i färgen. (10)
Som tidigare nämnts är det mycket farligt att ha ett för högt värde på röda blodkroppar/hemoglobin eftersom det gör blodet tjockt och klumpigt, vilket ökar risken för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt. Ett mycket högt värde på röda blodkroppar och därmed hemoglobin kallas för polycytemi. (8) Polycytemi behandlas med mediciner som har en blodförtunnande verkan, exempelvis Waran, detta då man vill tunna ut blodet för att på så vis minska risken för blodpropp/stroke. (9) Hemoglobinvärdet bör vara 120 till 155 gram per liter (g/L) för kvinnor och 130 till 170 g/L för män. (8)
Rhesusfaktor (RhD)
Utöver AB0 systemet finns det undergrupper som kallas för Rhesusfaktor D(RhD). RhD innebär att man antingen har en blodgrupp som är positiv eller negativ. Man kan exempelvis vara A+ eller AB+. Att ha blodgrupp A+ innebär att kroppen skapar antigen mot exempelvis A-, och vice versa. (3)
Om en gravid kvinna exempelvis är RhD positiv och fostret är RhD negativ så kan kvinnans kropp börja producera antikroppar mot fostret, vilket kan leda till blodbrist (anemi) hos fostret. Detta beror på att kvinnans antikroppar angriper och förstör fostrets röda blodkroppar, och på så sätt bildas ett underskott på röda blodkroppar och fostret drabbas av blodbrist. För att förhindra detta kan kvinnan ges immunglobulin i syfte att neutralisera antikropparna och på så vis stoppa nedbrytningen av fostrets röda blodkroppar. (16)
Källor
Google Sites
Report abuse